8 av 10 kommuner säger nej till vindkraft 

[8 out of 10 municipalities say no to wind power]

Lena Lovén Rolén (S), kommunalråd i Skinnskatteberg har spelat det kommunala veto-kortet. Det ska inte bli någon storskalig vindkraft, trots att flera företag har velat prospektera unika områden.

I stället ska ”Skinnsberg” satsa på sina egna guldkorn – friluftsliv och ekoturism. Och i den planen har stora blinkande vindsnurror helt enkelt fått ge vika.

– För mig handlar det att lyssna på invånarna, jag sitter på deras mandat och så länge vi har kommunalt veto, så kommer vi att använda det, säger hon.

Just invånarnas motstånd är den vanligaste orsaken att kommunerna säger nej. Därefter kommer vindkraftens påverkan på närmiljön, enligt en rapport som Westander Klimat och Energi gjort på uppdrag av Energimyndigheten.

På Lena Lovén Roléns skrivbord är Agenda 2030-symbolerna centralt placerade. De globala målen för hållbar utveckling där nummer sju handlar om tillgång till förnybar energi – en övergång som dessutom ska ske i snabb takt.

Vilket ansvar har ni för att bidra till den hållbara omställningen?

– Absolut har vi ett ansvar och invånarna är inte mot det generellt. Men det finns annat man kan göra än att bygga vindkraftsparker.

Lena Lovén Rolén berättar om medborgardialoger och Facebookgrupper där motståndet har varit lika tydligt som massivt. Skinnskatteberg har till och med gjort utspel mot grannkommunen Smedjebacken när de ville bygga ut vindkraft nära kommungränsen.

Allt som handlar om storskalig vindkraft verkar vara som ett rött skynke för den lilla västmanländska kommunen med knappt 4 400 invånare.

– Jag har bara hört en person här i Skinnskatteberg som är för just storskalig vindkraft, säger hon.

Det visar sig efter lite efterforskning vara Benny Blomquist, som gick ur socialdemokratiska partiet efter det kommunala beslutet att säga nej till vindkraft. Han bor alldeles i närheten och vi är välkomna dit.

Vindkraft har blivit en stridsfråga i många av Sveriges kommuner och hittills har över hälften av de landbaserade vindkraftsansökningarna, enligt Energimyndigheten, stött på patrull. Och 2021 fick nära åtta av tio vindkraftverk nej, enligt en rapport från branschorganisationen Svensk vindenergi. Och det oavsett partifärg och styre i kommunerna, även om det är vanligare bland moderatfästen i söder.

Det konstaterar Tomas Hallberg, tillståndsexpert på Svensk Vindenergi som beställt rapporten.

– De har det högsta elpriset i södra Sverige och inte minst företagen behöver mer el, men ändå använder de sitt veto och säger nej, konstaterar han.

I fjol presenterade Energiföretagen ett scenario för elanvändning till 2045, där elförbrukningen i Sverige ökar från dagens 140-160 TWh till 310 TWh – vilket är en fördubbling. En stor orsak är klimatomställningen, det vill säga att grön elkraft ersätter fossil energi. Och enligt det klimatpolitiska ramverket ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser alls efter 2045.

– Efterfrågan på el ökar snabbt vid industrins klimatomställning. Och då är det vindkraft som kan byggas ut tillräckligt snabbt, i så stor skala och till så låga kostnader som industrin kräver, menar Tomas Hallberg.

För att få den ekvationen att gå ihop så blir vindkraft en allt viktigare del av lösningen. Regeringen överlämnar därför nu en proposition till riksdagen i syfte att effektivisera processen för att bygga ut vindkraft både på land och till havs.

Kommer det kommunala vetot att avskaffas?

– Nej, det skulle innebära en alltför stor inskränkning av det kommunala självstyret, vilket är viktigt i en demokrati, säger Sveriges klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.

Däremot ska processen snabbas upp, enligt ministern. Och när en begäran från ett företag som vill bygga vindkraft i kommunen kommit in så ska ett beslut fattas inom nio månader och om det bli ett ja, så har bolaget fem år på sig att ansöka om miljötillstånd för vindkraftsparken.

När SvD frågar Lena Lovén Rolén vad som hade kunnat få medborgarna i Skinnskatteberg på andra tankar, så svarade hon omgående – ett badhus. Men lägger även till billigare el och kanske även en kompensation till dem som bor närmast.

Flera kommuner vi varit i kontakt med har haft liknande önskningar, det vill säga ett slags kompensation till lokalsamhället om de ska gå med på exempelvis en vindkraftspark.

En statlig snabbutredning har tillsatts för undersöka hur man kan stärka kommunernas vilja och på vilket sätt de skulle kunna få ”betalt” i någon form. Det skulle till exempel kunna röra sig om ett badhus, som föreslås ovan. Och enligt Annika Strandhäll är målet att vindkraft ska bli den näst största elproducenten, efter vattenkraften. Tomas Hallberg förtydligar med den vindkraft som är beställd och som tillkommer 2022-2024, så kommer vindkraften att passera kärnkraften och blir näst största kraftslag 2025.

Och för att kunna hålla takten, menar ministern, är tiden förbi för generella nej från Sveriges kommuner. De kommer istället att behöva ta ställning till ett särskilt vindkraftsverk och deras maxhöjd i ett specifikt område – och argumentera för ett nej, om det skulle vara aktuellt.

– En ansökan om miljötillstånd ska heller inte kunna prövas innan den berörda kommunen sagt ja. Det kommer att minska antalet ärenden och även lätta bördan hos länsstyrelserna.

På kommunhuset i Skinnskatteberg talar Lena Lovén Rolén sig varm om andra energi- och klimatsatsningar som hon tror skulle gå att få gehör för, trots att Socialdemokraterna är i minoritet och att kommunen styrs med hoppande majoriteter.

– Vi har vattenkraft i kommunen och planerar för solkraft där det är möjligt. Omställningen handlar inte bara om att bygga sig ur klimatkrisen, det går också att på olika sätt spara på el, säger hon.

Det är inte något som Benny Blomquist tror kommer att räcka långt. Han bor fint med utsikt över sjön där isen fortsatt ligger tjock. Han ler när han förstår att vi fått hans namn av kommunalrådet, som ”väl är min största fiende i frågan”. Och lägger till att det ändå var respektfullt av henne att berätta att det finns oliktänkande också i Skinnskatteberg.

– Min upplevelse är att motståndarna hörs jättemycket, men i fikarummet på jobbet är många för att också vi måste bidra. Ingen vill väl ha vindkraft granne med kyrkan, men vi har mycket mark i kommunen.

När det kommunala vetot kommer på tal höjs tonläget:

– Det är ju helt fel. Vi har sagt nej till allt. Och visst turism är bra, men vi har inte många turister och kan ju knappast bli ett nytt Gotland.

Benny Blomquist menar att kunskapen inte alltid är på plats och att det handlar mer om känslor än faktiska argument.

– En motståndare i kommunen talar om det oljud som snurrorna skulle orsaka och själv kör han en vrålande Harley-Davidson mitt i byn. Jag har inget emot det, men det gör inte heller att man hör fjärilarnas vingslag.

Hur har din kritik mot kommunens beslut tagit emot?

– Det finns ju inget organiserat motstånd, utan jag har bara försökt göra min röst hörd. Och det finns väl några vänsterpartister också som tycker som jag. Jag har mest skickat lite mejl och förklarat att vi behöver hjälpas åt i hela Sverige.

Han slår ut med händerna.

– Jag är sosse, men jag är inte säker på att dom styrande i kommunhuset är det, säger han.

Oavsett hur enskilda svenskar eller ens kommuner ser på vindkraft, så har situationen i omvärlden gjort frågan om inhemsk energiförsörjning ännu hetare.

USA har förbjudit import av all rysk energi. Storbritannien ska i år fasa ut sina inköp av rysk olja, medan energiminister Khashayar Farmanbar (S) meddelat att Sverige agerar tillsammans med EU. Men Tyskland är inte redo att stoppa importen. ”Jag står inte bakom ett embargo mot import av ryska fossila bränslen”, förklarade Tysklands ekonomiminister Robert Habeck i SVT:s Agenda, eftersom det ”skulle äventyra samhällsfreden i vårt land”.

Enligt Annika Strandhäll så skyndar kriget i Europa på omställningen ytterligare.

– Klimat och säkerhet går hand i hand. Och då kan vi konstatera att omställningen till förnybart kommer att stärka Sverige och de ge fler jobb, säger hon.

Det är knappast något som biter på Lena Lovén Rolén, eller invånarna i Skinnskatteberg.

Motståndarledets främsta argument handlar i stället om kostnader, kort livslängd för kraftverken, att huspriser faller i närheten av en vindkraftspark, artdöd, blinkande ljus, ljud och påverkan på landskapet.

Dessutom kräver fundamenten en stor mängd cement och för att kunna installera en större park blir det ingrepp i närmiljön för att anlägga vägar och bygga kraftledningar. Och förstås är inte alla platser lämpliga för storskaliga vindkraftsbyggen.

Finns det då någon framkomlig väg redan nu? Kanske krävs större kunskap ute i kommunerna för att kunna ta diskussionerna på plats?

Lena Lovén Rolén är tyst en bra stund.

– Det är valår och vi har hittills haft veto. Det innebär inte att jag som person eller socialdemokraterna är emot storskalig vindkraft, men i Skinnskatteberg är vi det.